Pensum/læringskrav

Emnet omfatter hele pensum fra NAVN2161 (ca. 600 s.) og i tillegg 100 sider som - i samråd med faglærer - velges fra lista nedenfor.

1. Personnavn

1a. Generelt og fornavn.

Andersson, Thorsten. 1993. Sakrala personnamn – eller profana? Klassifikations- och gränsdragningsproblem i det gamla nordiska personnamnsförrådet. Lena Peterson (red.): Personnamn i nordiska och andra germanska fornspråk (= NORNA-rapporter 51). Uppsala, NORNA-förlaget, s.39–58.

Bakken, Kristin. 1999. Personnavn i mellomnorske diplomer. Dialektform eller skriftform? Studia anthroponymica Scandinavica 17, s. 27–48.

Janzén, Assar. 1947. De fornvästnordiska personnamnen. Frekvensfluktuationer […]. Sociala motsättningar. Inlånade namn. Personnamn (= Nordisk kultur 7), red. d.s., s. 123–144. Stockholm – Oslo – København: H. Aschehoug & Co.s Forlag.

Johannessen, Ole-Jørgen. 2002. Kristne personnavn i norsk middelalder. Kristendommens indflydelse på nordisk navngivning (= NORNA-rapporter 74), red. av Svavar Sigmundsson. Uppsala: NORNA-förlaget, s. 29–57.

Meldgaard, Eva Villarsen. 1992. Sakrale personnavne. Sakrale navne. (= NORNA-rapporter 48), red. av Gillian Fellows-Jensen og Bente Holmberg, s. 185–197, Uppsala: NORNA-förlaget.

Peterson, Lena. 1984. Harald och andra namn på (v)ald. Studia anthroponymica Scandinavica. 2, s. 5–24.

Schmidt, Tom. 1992a. Jetmund. Studia anthroponymica Scandinavica 10, s. 25–42.

Schmidt, Tom. 1997. Reiðulfr – øst- eller vestnordisk? Studia anthroponymica Scandinavica 15, s. 77–95.

Stemshaug, Ola. 1983. Landnáma som personnamnkjelde. Studia anthroponymica Scandinavica 1, s. 7–19.

Williams, Henrik. 1993. Ō-namn. Nordiska personnamn med det privativa prefixet Ō . Lena Peterson (red.): Personnamn i nordiska och andra germanska fornspråk (= NORNA-rapporter 51). Uppsala, NORNA-förlaget, s.96–104.

1b. Tilnavn og etternavn 

Johannessen, Ole-Jørgen. 1993. Patronymika i de norske runeinnskrifter. Personnamn i nordiska och andra germanska fornspråk (= NORNA-rapporter 51), red. Lena Peterson, s. 121–140. Uppsala: NORNA-förlaget.

Modéer, Ivar. 1964. Binamn i gammal tid. Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier (= Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis. Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala Handlingar 10. Anthroponymica Suecana 5), av d.s., s. 96–112. Stockholm: Almqvist & Wiksell. [3. utg. 1989. Lund: Studentlitteratur.]

Schmidt, Tom. 1995. Georgius Thomae Witloccius Nidrosianus. Avdeling for namnegransking. Årsmelding 1994, s. 53–68. Oslo: Avdeling for namnegransking.

Sørensen, John Kousgård. 1984. Kap. 1. Afgrændsning. Terminologi, kap. 2. Europæisk udblik og kap. 11 Patronymbrug. Patronymer i Danmark 1. Runetid og middelalder (= Navnestudier udgivet af Institut for Navneforskning 23), av d.s., s. 9–12, 13–31 og 165–208. København: Akademisk forlag.

Wegener, Vibeke. 1975. Lokalitetsangivelser som tilnavne og familienavne i den danske adel 1250–1450. Binamn och släktnamn. Avgränsning och ursprung (= NORNA-rapporter 8), red. T. Andersson, s. 25–38. Uppsala: Nordiska samarbetskommittén för namnforskning.

2. Stedsnavn

Andersson, Thorsten. 1992. Kultplatsbeteckningar i nordiska ortnamn. Sakrale navne (= NORNA-rapporter 48), red. G. Fellows-Jensen og B. Holmberg, s. 77–106. Uppsala: NORNA-förlaget.

Bandle, Oskar. 1997. Ortnamn och kulturgeografi i Norden. Ortnamn i språk och samhälle. Hyllningsskrift till Lars Hellberg (= Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning 22), red. S. Strandberg, s. 37–59. Uppsala: Uppsala Universitetsbibliotek.

Brink, Stefan. 1984. Absolut datering av bebyggelsenamn. Bebyggelsers og bebyggelsesnavnes alder (= NORNA-rapporter 26), red. V. Dalberg et al., s. 18–66. Uppsala: NORNA-förlaget.

Brink, Stefan. 1991. Iakttagelser rörande namnen på -hem i Sverige. Heidersskrift til Nils Hallan på 65-årsdagen 13. desember 1991, red. G. Alhaug, K. Kruken og H. Salvesen, s. 66–80. Oslo: Novus Forlag.

Christensen, Vibeke og John Kousgård Sørensen. 1972. Datering. Stednavneforskning 1. Afgrænsning. Terminologi. Metode. Datering, av d.s., s. 163–226. København: Universitetsforlaget.

Elmevik, Lennart. 1996. Vad betyder tuna? Några nedslag i en lång debatt. Den ellevte nordiske navneforskerkongressen (= NORNA-rapporter 60), red. K. Kruken, s. 43–57. Uppsala: NORNA-förlaget.

Fellows-Jensen, Gillian. 1994. Vikinger i England og Normandiet: Hvad stednavnene fortæller. Vikingetidens sted- og personnavne (= NORNA-rapporter 54), red. G. Fellows-Jensen og B. Holmberg. 67–87. Uppsala: NORNA-förlaget.

Fries, Sigurd. 1984. Spännvidden mellan namnets och bebyggelsens ålder belyst av ortnamnsskicket i Övre Norrland. Bebyggelsers og bebyggelsesnavnes alder (= NORNA-rapporter 26), red. V. Dalberg et al., s. 247–259. Uppsala: NORNA-förlaget.

Harsson, Margit. 1998. Om Des i Desarud. Seksjon for namnegransking. Årsmelding 1997, s. 51–61. Oslo: Seksjon for namnegransking.

Harsson, Margit. 2000. Høna og Hønen. Seksjon for namnegransking. Årsmelding 1999, s. 25–29. Oslo: Seksjon for namnegransking.

Harsson, Margit. 2001. Om Stikle- og Stiklestad. Seksjon for namnegransking. Årsmelding 2000, s. 23–34. Oslo: Seksjon for namnegransking.

Hellberg, Lars. 1986. Hedendomens spår i uppländska ortnamn. Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, s. 40–71.

Helleland, Botolv. 1996a. Ullins vang og Njords hov. Heidne gudar på kyrkjebakken? Fra hedendom til kristendom. Perspektiver på religionsskiftet i Norge, red. M. Rindal. 125–140, s. Oslo: Ad Notam Gyldendal.

Hoel, Kåre. 1985. Studier over bustadnavn fra Østfold. [Én valgfri artikkel]. Oslo: Universitetsforlaget.

Holmberg, Bente. 1986. Den hedenske gud Tyr i danske stednavne. Mange bække små. Til John Kousgård Sørensen på tresårsdagen 6.12.1985 (= Navnestudier udgivet af Institut for Navneforskning 27), red. V. Dalberg og G. Fellows-Jensen, s. 109–127. København: C.A. Reitzels Forlag.

Jansson, Valter. 1951. Vin-namnens ålder och utbredning. Nordiska vin-namn. En ortnamnstyp och dess historia (= Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 24. Studier till en svensk ortnamnsatlas 8), av d.s., s. 383–429. Uppsala: A.-B. Lundequistska bokhandeln.

Løken, Trond og Inge Særheim. 1990. Førhistorisk landsby på Forsandmoen – med samanhengande busetjing frå yngre bronsealder til folkevandringstid – kastar nytt lys over eldre norsk busetjingshistorie. Namn og eldre busetnad (= NORNA-rapporter 43), red. T. Schmidt, s. 175–196. Uppsala: NORNA-förlaget.

Naert, Aino. 1991. Finns det teofora ortnamn i Finland? Nordisk hedendom. Et symposium, red. G. Steinsland et al. 245–260. Odense: Odense Universitetsforlag.

Olsen, Magnus. 1926. Ættegård og helligdom (= Institutt for sammenlignende kulturforskning. Serie A: Forelesninger, nr IXa), s. 52–198. Oslo: H. Aschehoug & Co. [2. utg. 1978. Bergen – Oslo – Tromsø: Universitetsforlaget.]

Olsen, Magnus. 1939. Stedsnavn. Norge. I: Nordisk kultur V. s. 5–52. Oslo–København–Stockholm.

Sahlgren, Jöran. 1927. Nordiska ortnamn i språklig och saklig belysning. Namn och bygd 15, s. 1–87.

Sahlgren, Jöran. 1950. Hednisk gudalära och nordiska ortnamn. Kritiska inlägg. Namn och bygd 38, s. 1–37.

Sahlgren, Jöran. 1958. Den geometriska dateringsmetoden. Namn och bygd 46, s. 168–176.

Sandnes, Jørn. 1992. Norske stedsnavn og hedensk kultus. En vurdering av Magnus Olsens teorier i lys av nyere forskningsdebatt. Sakrale navne (= NORNA-rapporter 48), red. G. Fellows-Jensen og B. Holmberg, s. 9–22. Uppsala: NORNA-förlaget.

Sandnes, Jørn. 1997a. Navneleddet tun i norske gårdsnavn, et bidrag til den realhistoriske forståelsen. Ortnamn i språk och samhälle. Hyllningsskrift till Lars Hellberg (= Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning 22), red. S. Strandberg, s. 225–231. Uppsala: Uppsala Universitetsbibliotek.

Schmidt, Tom. 1998. *Karlaruð i Våler i Østfold – likevel ikke forsvunnet?. Seksjon for namnegransking. Årsmelding 1997, s. 63-77. Oslo: Seksjon for navnegransking.

Schmidt, Tom. 2000b. Marked, torg og kaupang – språklige vitnemål om handel i middelalderen. Collegium Medievale 13, s. 79–102.

Schmidt, Tom. 2003. Problemet navneskifte i eldre norske stedsnavn. Namn och Bygd 91, s. 5–34.

Steenstrup, Johannes. 1894. Nogle Bidrag til vore Landsbyers og Bebyggelsens Historie. [Dansk] Historisk Tidsskrift 6. R. V. 313–366.

Strid, Jan Paul. 1993. Kontinuitet och diskontinuitet. Ortnamnen i det förhistoriska kulturlandskapet. Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen, av d.s., s. 43–107. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Særheim, Inge. 2001. Sørvestlandske staðir-namn – føreledda og alderen til namna. Namn och bygd 89, s. 29–50.

Vikstrand, Per. 1992. Ortnamnet Hov – sakralt, terrängbetecknande eller bägge delarna? Sakrale navne (= NORNA-rapporter 48), red. G. Fellows-Jensen og B. Holmberg, s. 123–139. Uppsala: NORNA-förlaget.

Vikstrand, Per. 1993. Förkristna sakrala ortnamn i Jämtland. Namn och bygd 81, s. 49–84.

Vikstrand, Per. 2001. Kap. 1. Sakrala ortnamn och det sakrala landskapet. Kap. 2. Avhandlingens mål och medel. Kap. 19. Det sakrala landskapets toponymiska dimension – tre typmiljøer. [+ 2 fritt valgte kapitler]. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. (=Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LXXVII. Studier till en svensk ortnamnsatlas 17), s. 17–54, 410–417. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Publisert 7. mars 2005 19:53